Vad gör en tapetserare? – Möt Kristina Frostegren

En tapetserare gör kanske inte riktigt vad det låter som. Idag är det målaren som klär väggar i vackert papper.  Möbeltapetserare klär om möbler i granna tyger eller läder och lagar stoppningar, men det händer också att de gör båtkapell och båtdynor.

Kristina Frostegren bor i Lund, och har jobbat som möbeltapetserare med egen firma i 18 år. En kylig novemberkväll landade jag vid hennes köksbord, och hon delade frikostigt med av kunskap om material, tyg, yrkets historia och sin egen filosofi och arbetssätt.

Just när jag kom på besök höll Kristina på att byta stoppning och tyg på en soffa. Det var så otroligt häftigt att få se, och få förklarat hur möbeln var byggd och vad de olika delarna fyllde för funktion.

För att få kalla sig auktoriserad tapetserare måste man gått en utbildning om 4500 timmar och avlagt ett s k gesällprov. Kristina har förutom gesäll- och mästarbrev vässat sin kompetens ytterligare med flera kurser och utbildningar inom konst och design.

Hur kommer det sig att du valde att bli tapetserare?

– Jag var intresserad av inredning, färg och form. Jag läste mycket i inredningstidningar, men att bli produktdesigner kändes inte riktigt rätt. Jag tyckte det var roligt att förstå hantverket, hur materialen skiljer sig åt och lära mig om deras egenskaper.

Rejäl resår!

Kristina berättar att hon alltid har jobb. Det finns för mycket att göra för att hon ska kunna ta sig an alla förfrågningar.  Hon håller även kurser för nybörjare i materiallära och man får prova att klä om sin egen stol.

– Jag vill föra vidare kunskapen. Jag tycker det är viktigt att andra får upp ögonen för hantverket och för hur mycket tid det tar att tillverka eller laga en möbel. Hantverket värdesätts inte på samma sätt längre, och man har tappat förståelse nför hur mycket jobb som läggs ner. Idag tycker man ett rimligt pris för en soffa är ganska lågt – man går till IKEA för att köpa möbler som är tillverkadei låglöneländer. Folk blir vana vid låga priser på stoppade möbler och andra möbelkedjor följer efter, och förenklar stilen och sänker kvalitén på sina möbler.

– Det jag vill göra är att förnya, förändra och bevara. Om möblerna bevaras och lever längre så leder det till att den mängd som slängs minskar, men det är ju också så att man bevarar något personligt, något som är viktigt och värdefullt för en själv, och som har stort emotionellt värde.

Vilka är dina kunder? Finns det någon ”typisk” kund?

Ungefär 90% är privatkunder, men jag har också tagit uppdrag av t ex Lunds universitet. Ofta är det kvinnor som vill bevara och inte slänga arvegods. Det kan också vara kunder som hittat en 1960-tals-soffa med teakdetaljer, som de vill ha i inredning. Stilarna varierar mycket, nyrokoko-stolar från 1800-talet till B Mathsson-fåtöljer med flätad linnesadelgjord. Lamino-fåtöljer med fårskinn är också vanligt att kunder kommer in med.

Vad kostar det att laga en möbel?

-Cirka 12 000 kronor kostar det för att byta tyg på en öronlappsfåtölj. Att plocka av och sätta på ny klädsel tar runt tjugo timmar, och sedan tillkommer tyget och vadd. Om man ska byta stoppningen också får man lägga till tid för det beror påhur sönder den är. Det finns enklare jobb som att byta tyg på lösa sitsar för 450 kr/styck

Kristina har ett stort engagemang för miljöfrågor, och lyfter hur svårt det är att få tag i vissa material ifall man vill ha dem schysst producerade. Hon är mycket noggrann i tyg- och materialval och använder bara de allra bästa materialen, både ur miljösynpunkt och för att ge ett gott resultat där möblerna håller länge. Jämfört med dagens anda där slit och släng är tidens melodi, är tidrymden en möbel ska hålla nästan svindlande.

Just den här soffan är nu stoppad med kokosnötsfiber

På Sveriges Tapetserarmästares hemsida står det att ”det som finns under ytan är lika viktigt som ett tyg av hög kvalitet.” Vad menas med det?

– Olika stoppningsmaterial håller olika länge. Jag använder olika slags material beroende på vad som passar. Tagel är nog det mest hållbara stoppningsmaterialet. Det är mjukt och spänstigt och kan hålla i hundratals år. (! <– reds. anm.) Taglet importeras idag. Fram till 1996 gick det att få tag i hästtagel i Sverige, från Munkfors tagelspinneri, men nu går det till förbränning istället, vilket är trist. Det finns inte så stor efterfrågan av tagel idag när alla möbler tillverkas med stoppning av skumplast.

Tagel. Otroligt styvt, grovt hår.

Jag använder linne i mina möbler, eftersom det håller – jag har hittat hela linnevävar i stolar från 1700-talet. Vissa använder juteväv, men det håller inte på samma sätt. Det åldras och behöver bytas fortare. Särskilt i stoppade sitsar med mycket svik i framkanten så går juteväven sönder.

Sådär blir latex efter 45 år?! Kristina lät mig trycka på gammal latex på armstöden på en fåtölj, och det bara smulades sönder… Tänk då att tagel håller hundratals år!

Nyare material som skumplast (polyeter, kallskum) blir mjukare och mjukare med åren och borde ersättas av icke-fossila material. Jag letar efter ersättningsmaterial. Skumgummi (latex) kan hålla i 40 år om det skyddas med bomullsvadd eller likande, annars torkar det efter 25-30 år. Därför så är materialet under tyget viktigt för hur länge möbeln ska hålla.

Om ni vill läsa mer om Kristinas arbete, klicka in på hennes hemsida här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *