Testar Repamera!

Laga själv eller vända sig till proffs?

Vissa prylar känner jag bara att jag inte är redo för att laga själv än. Saker som jag aldrig trott att jag skulle våga röra har jag raskt satt en skruvmejsel (och såg??) i, som när jag bytte mobilskärm eller lagade mina föräldrars brödrost – samtidigt som jag ibland sneglar mot en hög där till synes lättlagade ting tyst får ligga kvar. Och skäms.

Agnes från lagningsbloggen håller upp ett par trasiga jeans

Mina enda jeans är en av dem. I sömmen längs rumpan har tyget blivit så slitet att det till sist sprack. Jag har googlat mig vinögd och kollat på hur många tutorialvideor som helst, men jag vågar bara inte ta mig an älsklingsbyxorna. Har sett för min inre syn hur jag skulle sabba dem totalt, med våta kinder och utslitna hårtestar få riva upp stygnen igen. Jag har supersvårt att hitta byxor pga massiv bakdel (undra varför de gått sönder just där? hehe), så de är mig väldigt kär.

trasiga jeans vars revor någon stuckit fingrarna genom

Dels för att jag ville ge dem bästa möjliga vård, och dels för att jag var nyfiken på hur tjänsten funkar, skickade jag in dem till Repamera  – ett företag som reparerar plagg online.

Så här gör man:

  1. Jag knappade mig in på Repamera.se och klickade i vad jag ville laga. 1 st byxor.
  2. Skrev var de var trasiga, angav min adress, betalade. Allt detta tog ca två minuter. Hemsidan var lättförståelig och enkel att använda. 
    Kostade mig 328 pix, frakt och allt. 

Några dagar senare damp en lila förpackning ner i min brevlåda!

Agnes Ozolins från lagningsbloggen håller upp en lila förpackning från repamera

3. Vek ihop mina brallor, la dem i förpackningen, tejpade igen.

4. Gick och lämnade dem hos ett postombud. Adress och porto är redan fixat, så det är bara att gå dit och lämpa av.

Efter några dagar fick jag tillbaka paketet i min brevlåda! Med mina fina, älskade byxor. Lagningen var så snyggt gjord. Jag undrade hur det skulle bli, eftersom tyget var så tunt och fransigt (anledningen för mitt fegande från början) men med en lapp på baksidan känns det gediget gjort och som att det verkligen kommer hålla. Lagningen syns knappt. Har seriöst haft dem på mig nästan varje dag sen jag fick tillbaka dem. Baby’s back with momma. ♡

jeans lagade och ihopvikta av repamera
lagning av en reva i jeans gjord av repamera

Jag rekommenderar Repamera varmt. Hur smidigt som helst, och jag är nöjd med resultatet. Jag köper nästan aldrig något, och är så glad att jag la mina slantar på det här. Annat jag funderar på att skicka iväg dit är min bästa Burberry-jacka i skogsgrön ylle där ärmarna börjat se väldigt sorgsna ut (köpt på Erikshjälpen för 250 kr?!? värd att laga va?), och sen skulle jag vilja byta foder på en annan favvojacka. De har bara hängt i garderoben i flera år nu – men de ska ju sitta på mig! Kläder och saker är till för att användas, och därmed basta. 

Har ni testat? Funkade allt bra för er? Vad tyckte ni om resultatet? 

Tack för att ni läste!

Färga tyg – höstjackan del 1

Första steget för att försöka restaurera min granna jacka är att åter få den blå. Det skulle åstadkommas med vanlig texilfärg.

Såhär såg den ut före färgning! Ser ni min fina strandpipar-pin? Älskar vadare! Så sjukt gulliga.

Den här färgen tänkte jag använda. Förut hade vi tvättmaskin, så jag tänkte köpa maskinfärg (för det verkar tusen gånger lättare), men eftersom den nu har lämnat oss fick det bli till att färga för hand. Testa hur det blir liksom! Så vet ni hur enkelt/krångligt det är.

Detta funkar bara för naturfibrer, ska sägas – min jacka är gjord av en bomullsmix. Eftersom min jacka vägde ca 500 g behövde jag två påsar.

Satte igång! Tips är att lägga ut tidningpapper på golvet. Färgen är ett helvete att få bort från t ex trä, vilket vi har i lägenheten. 

1. Först ska man tvätta och fukta tyget. Notera gärna påsklämmorna i håret pga brist på hårnålar. Satte på mig plastpåsar på händer och armar för att inte få färg på huden.

2. Tömde mina två påsar färg i en kastrull. Sedan hällde jag på en liter varmt vatten. Rörde runt för att lösa upp färgen.

3. Häll upp varmt (40 grader) vatten i en stor metallbalja eller metallvask. Enligt instruktionerna skulle jag för dubbel sats hälla i 12 liter så det blev vasken för mig. Sedan ska man hälla i salt. Inte vanligt bordsalt. Misstänker att detta är väldigt basiskt. Detta är för att aktivera färgen och få den att reagera med tyget så den sätter sig.

4. I med färgen i vattnet! 

5. Sedan la jag i jackan. De första 15 minuterna ska man stå och röra, och sedan då och då i 45 minuter.

6. När tiden hade gått hällde jag ut färgen och sköljde mödosamt jackan. Det tog tid kan jag säga! När sköljvattnet inte blev färgat längre hängde jag den på tork. Här gjorde jag dock vad jag tror var ett misstag! Eftersom den hängtorkade – inte på en galge utan på en krok? hur dum får man vara haha?? – fick den faktiskt lite ränder 🙁 Så jag tror det kan vara värt att torka plagget plant! 

Här är en bild på resultatet. Man kan se att jackan fortfarande är lite brunfläckig – den blev inte helt återställd till originalfärgen kan jag säga, samt att den blev ojämt färgad? Men detta var pga rookie mistakes ju… I alla fall mycket bättre än innan, och det var kul att se hur det funkade!

Lite randig 🙁 Det kan jag helt ärligt leva med dock.

Kanske hade det funkat bättre med maskinfärg? Är det meningen att det ska täcka helt i princip, på ett såhär mörkt plagg, eller får man acceptera att det inte får exakt samma mörka färg som förut? Är det någon som har erfarenhet av detta? Jag trodde ärligt talat att det skulle funka bättre baserat på beskrivningen av färgen på själva märkets hemsida…

Allt som allt – glad att jag testade, lite missnöjd med resultatet. Men det är ju klart bättre än innan i alla fall. Har ni färgat kläder någon gång? Hur har det gått?! Tack för att ni läste! <3

Fixa höstjackan – en trestegsraket

Den här har jag väntat länge på att få laga! Min bästa höstjacka. Fyndad på Erikshjälpen 2007. Märke: Sand.

Underbart elegant, enkel och håller perfekt temperatur. Den här har jag strosat, sprungit, spankulerat runt i, från gymnasiet i Växjö, genom fyra år i ett regnigt Skottland och snålblåst i Holland. Trotsat frost och isande novemberregn med Broder Daniel, Low och Sufjan Stevens i öronen.

På den tiden var den mörkblå, med fint helt foder. Nu… ja, se bild. Den har blivit någon slags… brunblå? Fodret är ett minne blott. Jag fastnade i det varje gång jag skulle ta på mig jackan eftersom det fanns så många hål att sticka armarna i, haha. Så jag slet bort det för ett tag sen. Jackan behöver kort sagt en hel del hjälp vid det här laget. 

Detta skulle egentligen bli mitt första lagningsprojekt, men eftersom den marinblå maskintextilfärgen jag ville använda var slut i hela Sverige (ville använda en lättillgänglig från Panduro, som jag också kollat upp är bra) har det dröjt ända till nu.

Jag tänker laga jackan i tre steg. Det första jag tänker göra är att färga den med vanlig textilfärg (äntligen inköpt!). Sen ska den få nytt foder, och till sist ska jag förstärka de ställen den börjar bli lite väl sliten på. Första steget kommer inom kort!

Lagning och reklamation – hur reklamerar man? (del 2)

I veckan snackade vi reklamation, lagning och hur man ska hantera att sakerna man köper inte håller måttet. Men vad exakt gör jag när min pryl eller plagg gått sönder?

Som jag skrev i förra inlägget är det alltid bra att låta tillverkaren eller försäljaren veta att produkten inte höll måttet, eftersom man då sätter press på dem att tillverka bättre saker.

Om saken gått sönder men du inte vill driva det vidare, släng iväg ett mail till företaget som gjort produkten och säg vad som blivit fel och att du är besviken, eller/och gör inlägg på sociala media. Som företag är detta inte kul då de vet att alla kan se kritiken, och de måste bemöta den. Men om man faktiskt vill reklamera varan och få den fixad eller få ersättning, hur gör man då? Här kommer några riktlinjer.

  1. Hitta kvittot. Innan du tar kontakt med försäljaren, leta rätt på ditt kvitto. Om du har missat att spara kvittot kan ibland ett kontoutdrag från när du köpte varan också fungera. Du måste kunna visa var och när du köpte den.
  2. Vad vill du uppnå? Fundera på vad du vill ha ut av reklamationen – vill du få saken lagad (i mitt tyckte bäst – otippat?), få pengar för att gå till en reparatör, ha en helt ny vara, eller få pengarna tillbaka? Tänk igenom detta och läs på om dina rättigheter som konsument. Dessa kan du hitta här och läsa en kortversion av i del 1
  3. Beskriv felet. Fundera igenom hur du bäst beskriver felet för försäljaren, så att de lätt kan förstå vad som är fel.
  4. Vad vill du att försäljaren ska göra? Skriv ner en prioriteringslista baserat på punkt 2, så att du enkelt kan säga vad du vill. Det kan vara bra att ha det utskrivet så att du inte under ett samtal med försäljaren av bara farten hamnar i något som du helst inte hade velat (t ex att de absolut vill ge dig en ny produkt, men du hellre skulle vilja se den lagad på något sätt). Här kan det vara viktigt att ha koll på sina rättigheter, så du vet vilket utrymme du har att propsa på en viss åtgärd och vad du kan kräva av försäljaren.
  5. Hur hör man av sig? Det enklaste och bästa är oftast att maila, ifall du vill vända dig direkt till företaget som gjort produkten. Du kan klicka i att få ett leveranskvitto på ditt mail, så du vet att det kommit fram. Genom att ta dialogen i skrift kan du alltid hänvisa tillbaka till det som sagts ifall du behöver ta fallet vidare på något sätt. Annars är det också bra att gå till stället där du köpte varan, så att du faktiskt kan visa vad som är fel och diskuterade det ansikte mot ansikte.

Informationen  det här inlägget kommer från Hallå Konsument. Om du vill fördjupa dig eller veta mer, kika gärna där! Mycket bra hemsida med stor mängd matnyttig information. Tack för att du läste! ♥

Lagning och reklamation – en snabb konsumentguide (del 1)

Laga själv? Reklamera…?

Laga trasigt – är det alltid bra?

För ett tag sen trillade ett mail in till mig från en läsare som hade mycket kloka funderingar kring lagning, slitage och reklamation.

Vad är normalt slitage? Vad har man som konsument för rättigheter/garantier? Kan man få en lagning eller en ekonomisk ersättning för detta? Att få ett nytt plagg av samma kvalitet och att detta bara skickas till tippen känns inte helt tillfredsställande ut resurssynpunkt. 
Att laga nåt nytt, utan att producenten får veta att det ej håller måttet eller bara bli tokig och kassera det, det låter slösigt och främjar ju inte att tillverkaren gör bättre och hållbarare saker på sikt, eftersom det är nåt de aldrig får nys om. Om livslängden är orimligt kort vill man ju även ändra på det, så det inte fortsätts produceras helt ohållbart.

Hur tänker du här? Klagar man men lagar utan att få kompensation på nåt sätt – svider det då nog mycket för att de ska ta till sig det framöver och ändra i produktionen..?

Malin som skickade mailet (tack!) tycker jag har en otroligt viktig poäng – om vi lagar så fort det går sönder, då slipper tillverkaren konsekvenserna av att sälja en bristfällig produkt. Vad mer är, så har ju jag som köpare betalat pengar för en produkt eller tjänst som inte tillhandahölls som den skulle. Tillverkaren har inte hållit sin del av avtalet. Men vad har jag som konsument för rättigheter när det gäller reklamation egentligen, att få saker reparerade och hur funkar garantier? Nu reder vi ut.

Sexmånadersregeln, vad är det?

När man köper en vara har man som konsument extra starka rättigheter de första sex månaderna efter köpet. Då räknas nämligen fel som finns eller uppkommer inte som normalt slitage (om man inte vanvårdar den eller typ klipper i den), utan som ett ursprungligt fel. Sakerna vi köper ska helt enkelt hålla längre än sex månader – annars är det tillverkarens fel. (Strumpbyxor anyone??) Efter sex månader måste du som konsument kunna visa att det är ett ursprungligt fel, och inte du som misskött varan.

Detta kallas reklamationsrätt, och är en lagstadgad rättighet. Reklamera varan så snabbt du kan efter att du upptäckt felet – här räknas “skälig tid”, vilket innebär någon slags rimlig tid och varierar från fall till fall. Om du reklamerar inom 2 månader från upptäckt fel är du i rätt tid. Efter 3 år upphör rätten att reklamera varan.

Vad är skillnaden mellan garanti och reklamationsrätt?

Garanti på en vara eller tjänst är frivillig, något försäljaren/tillverkaren kan välja att ge dig eller inte och alltså inte samma sak som reklamationsrätt. Du ska kunna få skriftlig information om vad garantin i så fall innebär. Har du fått garanti på en vara, har du lagstadgad rätt att få den lagad eller utbytt om den går sönder innan garantitiden löpt ut. Fler saker värda att notera – vad som än står i garantin kan den aldrig ge dig sämre rättigheter än de som står i lagen.

Det du kan kräva av försäljaren eller tillverkaren om du har fått garanti är

Att varan lagas
Att få en annan vara istället
Att få avdrag på priset
Att köpet helt enkelt hävs
… eller att få skadestånd

Det som gäller här är lite olika beroende på vilken typ av skada eller fel varan har – du kan dock inte ställa alla krav på samma gång. För att du ska kunna få pengarna tillbaka måste felet vara väsentligt. För att du ska kunna få skadestånd måste felet på varan ha orsakat extra kostnader för dig.

Hur vet du om du har garanti? Fråga i affären! Om det finns en garanti bör försäljaren informera om den. Och spara kvitton. Jag vet att det kan kännas träligt i vårt pappersfria samhälle, men det är så värt att ha en pärm där man förvarar kvitton. De kommer inte störa dig när de väl sitter där!

Om något går sönder – låt producenten veta detta!

Jacka spruckit rejält i båda armhålorna – läge att skicka ett mail

Vad som också är värt att veta är att även om du inte har någon garanti på en pryl eller vara har du alltid rätt att klaga på fel i varan eller tjänsten. Och snälla gör detta! Genom att klaga när saker går sönder kan vi sätta press på förtagen. Gör även gärna detta i sociala medier, eftersom då kan alla se att ett företags vara inte håller måttet, och då får de det svettigt.

Informationen i det här inlägget kommer från Hallå Konsument! och Konsumentverket. Läs gärna mer om dina rättigheter där! I nästa del kommer vi gå igenom hur man rent konkret går till väga för att reklamera något. Tack för att ni läste! <3

Såhär tar du bort noppror

Ni som läst mitt förra inlägg vet nu varför noppror uppkommer och vilka egenskaper hos tyget som påverkar detta. Nu ska vi ta bort dom!!!

Detta gör vi med en vanlig rakhyvel. Man skär helt enkelt loss dem från tyget. Beroende på vad det är för tyg är det olika svårt, och olika lämpligt. Nopprorna på syntenttyger kommer vara svårare att få bort än på tyg gjort av naturfibrer. Det är också viktigt att inte göra detta på för tunt tyg då man riskerar att skära sönder det. Även om tyget inte är supertunt – ta det försiktigt. Man kan skära sönder tyget om man går ut för hårt.

En liten instruktionsvideo finns här – om ni vill ha lite bakgrund till nopprorna och se hur ylle och syntettyg skiljer sig åt när de använts på samma sätt, scrolla till början!

Före:

Efter:

Beroende på hur vasst rakbladet är, och hur hårt nopprorna sitter tar det olika lång tid. Här fick jag helt ärligt hålla på ett litet tag pga ganska slö rakhyvel.

Trevlig rakning!

4 egenskaper som gör tyg nopprigt

Noppror. De är ett gissel. Vi har rätt bra intuitiv känsla för vilka sorters plagg och tyger som nopprar. Koftor – ja. Jeans – nej. Men varför? Vad gör att vissa material nopprar mer än andra? Och hur får man bort dem? Nu reder vi ut.

Varför får tyg noppror?

Tyg är gjort av garn, i sin tur gjort av tvinnade textilfibrer. När textilfibrerna sliter sig loss ur garnet och letar sig upp till tygets yta hakar de fast i varandra, vilket får en slags snöbollseffekt och… noppror.

Oklart varför jag ser så glad ut när jag står här med min noppriga favvotröja.

Beroende på olika fysikaliska faktorer och egenskaper hos dels fibrerna, garnet ,och tyget i stort sker detta olika mycket. För att vi senare ska förstå hur man kan ta bort noppror och varför det funkar olika bra på olika tyg, samt hur man väljer plagg som inte får noppror går vi igenom grunderna först.

Typ av textilfibrer

Eftersom noppror uppstår när fibrer smiter ur garnet, har kortare textilfibrer större risk att noppra än längre. Ungefär som mitt hår har gjort på bilden ovan.

På samma sätt nopprar svagare fibrer enklare än starka. Syntetiska fibrer som polyester, är väldigt starka jämfört med bomull eller ull. Dock är de inte immuna mot att trasas sönder, och när de väl bildat noppror slits de inte av till skillnad från på ylle, utan sitter hårt i tyget. Ylle nopprar alltså mer, men eftersom nopprorna lossnar kontinuerligt blir problemet inte lika allvarligt som för syntentmaterial, där de sitter som berget.

Grått  – ylle, blått – syntet-bomullsmix. Mer noppror på syntetmaterialet.

Stickat vs vävt

Tyg kan vara antingen stickat eller vävt. Eftersom stickat tyg exponerar en större yta av garnet mot omgivningen bidrar detta till att risken för att noppror ska bildas ökar. Stickat = mer nopprigt än vävt.

Tygets tjocklek

Mer kompakt, tyngre tyg nopprar mindre än tunt, löst tyg (om man håller andra parametrar, som fibertyp konstanta). Detta för att mindre yta är exponerat mot utsidan, men också för att rörelsen av garn mot varandra, vilket gör att fibrar går sönder och lämnar garnet, blir mindre om tyget är mer kompakt.

Löst tvinnat garn

Ju lösare garnet är tvinnat, desto större är risken att fibrerna slits loss ur garnet och letar sig upp till tygets yta. Hur många varv garnet i tyget är tvinnat har därför betydelse för hur lätt tyget nopprar. Är det tighta trådar eller lösa, ulliga testar? Det senare kommer noppra mer.

Så hur blir jag av med fanskapet? Jag vill ju använda mina favvokläder! Detta i nästa del om noppror – snart i en webbläsare nära dig. Tack för att du läste! Ha det fint till nästa gång. ♡

Foto: Olof Åström

Snabblagat

I tisdags var jag och mina kompisar i Köpenhamn. Vi gick mest runt planlöst, tog en fika. Sånt man gör en tisdag om man som vi, har lite oklara jobb/frilansar. Det gav ro att inte behöva ha kul, inte förvänta sig något. Få gå utan mål och riktning. Bara en dag. Jag är en väldigt planerande person, som gillar att sätta upp mål, dela upp i delmål, strukturera och schemalägga. Jag gör det såklart för att det går bra för mig då, att jag tar mig framåt och tycker det är befriande att ha full kontroll. Men ibland vill jag bara släppa mitt krampaktiga tag om tyglarna.

Jag hittade ett trasigt pärlhalsband från Snö of Sweden på gatan.

Superlimmade ändarna då de var för korta för att knytas. Det roligaste med superlim är att det ryker.

Foto: Olof Åström

På tal om fynd – jag intervjuade Frida Zellinger som har instagramkontot Varannan Begagnat igår. Hennes mål är att se om hon kan köpa allt man kan tänkas behöva begagnat och låta folk följa hennes sökande. Allt från hårfärg till stekspadar, presenter.  Kontot är så intressant och tankeväckande, inte minst för att Frida skriver så skarpt och roligt. Det var det att snacka med henne också! Unna er att klicka in och läs en stund!

Hur har er vecka varit hittills?

Bästa bloggtipset och favoritörhängena

Lund hade celebert besök förra veckan. Johanna Nilsson som bloggar på fantastiska Slowfashion.nu – Internets guldgruva om man gillar mode och hållbarhet – kom och föreläste.

Jag lärde mig massa nytt under den timma Johanna talade, trots att jag jobbat med hållbar konsumtion länge nu. Rekommenderar varmt hennes blogg, bok och podd. Klicka in direkt! 

Under en övning på föreläsningen fick vi fundera över vilket som är vårt bästa plagg. Förutom min bästa kjol (som nu faller i bitar så jag inte kan ha den) är de här örhängena mina favoriter i garderoben (eller vad man ska säga). 40 kr på Röda korset 2013. Känner mig bäst i världen och supersnygg när jag har dem.

De är dock väldigt trasiga nu, och jag har… tejpat dom? Och under tejpen har de nu börjat rosta… Ber en bön varje gång jag sätter på dem att de ska hålla, bara denna dagen också. SÅ detta är veckans projekt att fixa. Det ska lödas! Första gången sen jag var 15. HEH.

Foto: Olof Åström

Allt jag har på mig här är plagg jag verkligen älskar och har så många minnen med. Allt köpt second hand utom tröjan som jag köpte ny 2007.

Vilket är ditt bästa plagg? Har du några speciella minnen då du burit det? Dela gärna med dig i kommentarerna – tycker det är så himla kul att höra sånt!

Tack för att du läste! Ha det så bra tills nästa gång!

4 myter om svettfläckar och hur man får bort dem

Min lagom avslappnade standardpose när jag vet att min skjorta har svettfläckar.

Vi har alla varit där. Ens bästa tröja eller klänning sportar plötsligt vita eller gulaktiga, ibland nästan styva fläckar under armarna. De går inte bort i tvätten och även om plagget är övrigt intakt är man ändå inte så sugen på att använda det. Lyfter man en arm i mer än 30 graders vinkel syns de. Sådär fräscht. 

Svettfläckar – egentligen inte svett

Svettfläckar är nåt jag lagt mycket tid och energi på. Jag har testat alla möjliga husmorstips, noga följt instruktioner, tänkt att jag måste gjort nåt fel för inget har funkat. I och med att jag startade den här bloggen tänkte jag gå till botten med det här en gång för alla.

Vad jag upptäckte rätade ut en hel del frågetecken. Trots att man kallar dem svettfläckar och de uppkommer i armhålorna är inte hela sanningen att de skulle vara enbart svett. Fläckarna uppkommer när proteinet i svetten regagerar med aluminiumet i antiperspirant deodorant. Trots att man svettas mycket på andra ställen får man ju inga fläckar där – ens sockar blir inte gulaktiga och styva och träningskläderna har inga massiva fläckar på ryggen eller bröstet.

Det är faktiskt så antiperspirant deo funkar. Aluminium-proteinkomplexen som bildas sätter sig som en kork i svettkörtlarna och hindrar svetten från att komma ut. Tyvärr reagerar de här komplexen även med tyget i tröjan och biter sig fast – en svettfläck är född.

Tre husmorstips som (tyvärr) inte fungerar

Husmorstips i alla ära, men uppenbarligen funkar de vanligaste inte för allt. Här följer några klassisker mot svettfläckar, och skälen till att de inte fungerar.

Ättika. Eftersom fläckarna består av proteiner som binder hårt till aluminiumjoner krävs rejäla doningar för att bryta ner dem. Ättiksyra är alldeles för svag för att rå på dem, hur länge man än låter det ligga på. Detsamma gäller med citronsaft.

Acitylsalicylsyra. På vissa ställen går att läsa att man kan krossa ett par aspirin eller treo, blanda med lite vatten för att göra en tjock pasta som sedan appliceras på plagget, vilket tar bort fläckarna. Icke. Även detta är en för svag syra. Man uppnår visserligen en slags slipeffekt, men denna kommer inte ta bort fläcken helt. Detta gäller även salt.

Bakpulver och bikarbonat. På samma sätt som en för svag syra inte gör någon märkbar skillnad, funkar inte svaga basiska medel. Vanligt tvättmedel är starkt basiskt. Om inte det tar bort missfärgningarna är chansen liten att något svagare skulle hjälpa.

Så vad göra? Går det över huvud taget att få bort dessa till synes outplånliga otyg? Jajemensan. Nästa del i svettfläcksbonanzan kommer nästa vecka. Ha det så bra tills dess!